.gif) |
Esbo hembygdsförenings logo är ritad av Stina Berger-Eirola
|
Aktuella evenemang
I spalten till vänster ses närmaste evenemangen ser vi kronologiskt uppräknade. Klicka på resektive rubrik så visas mera uppgifter om det evenemanget. Då evenemanget genomförts skrivs i allmänhet en notis om det. Notisen placeras i ARKIV under Hänt. Initiativ m.m.Skrivelse om PorkalamonumentetSkrivelse om Stadshuset Museiföremålen på Glims Medlemmar Skolmuseet Hembygdsbiblioteket Kulturspridning Insamling av gamla foton Stadsstigar Lagstads - Loket
År 1944 var Finland tvunget att arrendera Porkala- och Obbnäsområdet i Kyrkslätt för femtio år till Sovjetunionen som ett av villkoren i fredsavtalet efter vinter- och fortsättningskriget.
Områdets gräns i öster gick i mitten av Esboviken, alltså även mitt över dåvarande Esbovikens bro (eller Stensvik bro). Nuförtiden kallas den för Gamla bron. Nu när väg 51 (Jorvasvägen) utvidgas till motorväg mellan Stensvik och Kyrksätts centrum byggs över Esboviken två nya broar för biltrafiken.
Den gamla Stensviksbron bibehålls och utnyttjas för fotgängar- och annan lätt trafik. Detta ger en möjlighet att flytta minnesmärket till en lämpligare och mer synlig plats. Initiativet är undertecknat den 6 juni 2011 av Esbo hembygdsförening med Benita Åkerlund, ordförande och Solveig Forsberg, sekreterare, av initiativtagaren Ariel Gordin och av Suur-Espoonlahden Kehitys med Harri Peltoniemi, otdförande och Pasi Raunio, sekreterare.
Tillbaka till denna sidas början Vi har med intresse följt med diskussionen i Länsiväyläs spalter om Stadshusets öde. Rivs eller repareras det? Redan för ett par år sedan framförde vår förening Esbo hembygdsförening r.f. klart sin ståndpunkt i denna fråga, det vill säga vi anser det viktigt att byggnaden grundrepareras. Varför? Det känns obegripligt att en endast drygt 30 år gammal byggnad skulle vara i så dåligt skick att det bara återstår att skuffa omkull den med en bulldozer. Byggnaden har granskats och något mögel har inte hittats, vilket den vanliga medborgaren fått höra i olika sammanhang. Lånande stadsarkitekt Lars Hagmans ord, kan sägas att byggnadens stomme är i gott skick och att man mycket väl kan reparera huset. Byggnaden är inte ful utan bildar med fullmäktigegården en solid helhet. Byggnaderna representerar tillsammans en värdefull kulturhistoria från den tid Esbo varit stad. Om stadshuset rivs, vad händer sedan med fullmäktigegården? Man söker en ny image och med den förstör man kallt det gamla. Denna engångsprincip är fullständigt obegriplig.
Bästa fullmäktigeledamöter! Ena er i de kommande förhandlingarna om att bevara stadshuset och fullmäktigegården. Så räddar ni för kommande esbobor en kulturhistoriskt viktig helhet. Museiföremålen på Glims
Vid en ceremoni i Lagstad hembygdsgård den 18 april 2007 överrlämnade Esbo hembygdsförening till Esbo stadsmuseum de ca 300 museiföremål, som föreningen samlat in och som varit deponerade i Glims gårdsmuseum. Museichef Mariliina Perkko tackade på museets vägnar varmt för den värdefulla donationen och konstaterade att dessa föremål utgör hjärtat i samlingarna på Glims och lovade att museet på bästa sätt skall förvalta gåvan.
Bland föremålen finns i stugan på Glims flere stolar, bänkar och bord, ett hörnskåp, ett väggur med lod, en hemmagjord kaffekvarn och en kaffebrännare med vev, träfat, -tallrik och –skedar. På stallsvinden finns mångahanda verktyg såsom linrepa, linbråka, spinnrock och nystfot. De måhända värdefullaste objekten i samlingen är en läkarbok från 1579, en andaktsbok från 1713 och Kung Carl XII historia från 1758. Som vi ser var Anna Morelius den som aktivast drev föreningens hembygdsmuseiplaner och insamlingen av föremål. Anna Morelius kallades till föreningens hedersmedlem år 1959.
Tillbaka till denna sidas början Medlemsavgiften är 10 euro. Medlemscirkulär utskickas 4-5 ggr per år.
Medlemmarna erhåller även tidningen Hembygden, som utges av Finlands svenska hembygdsförbund och Nyländsk hembygd, som utges av Nylands svenska hembygds- och museiförbund.
I Lagstad hembygdsgård finns inrymt ett skolmuseum, där utställningen I folkskolan visar skolväsendets utveckling i Esbo från 1873, då den första kommunala folkskolan öppnades i Lagstad fram till 1950-talet. Tillbaka till denna sidas början KulturspridningEftersom helsingforsregionen och speciellt Esbo har en stark inflyttning är behovet av kännedom om Esbos tidigare utveckling och historia stor. Föreningen försöker fylla detta behov via besök i skolor, organisationer m.m. Kontakta gärna Benita Åkerlund, tel 09-801 5908, 040-5575 213. Tillbaka till denna sidas början Insamling av gamla fotonFöreningen samlar in gamla fotografier, som visar gamla miljöer, människor i arbete, arbetsredskap, festtillfällen m.m. Fotografierna repreofotograferas och arkiveras i Esbo stadsmuseums arkiv, varefter originalen återlämnas. Om Du har tillgång till gamla esbofotografier kontakta Kurt Marander, tel 09-412 8040. Tillbaka till denna sidas början StadsstigarInom Esbos fem bosättningscentra Alberga, Esbo centrum, Esboviken, Hagalund och Mattby-Olars finns Stadsstigar, d.v.s. 2 - 6 km långa stigar längs vilka man kan bekanta sig med nuvarande och svunna sevärdheter. Esbo hembygdsförening har aktivt deltagit i planeringar av stadsstigarna inom Esbo centrum och Esboviken. Under planering är stadstigarna på Köklaxområdet.
Dessa sevärdheterna är beskrivna i svensk- och finskspråkiga broschyrer, vilka fås gratis på stadens infokontor (samservicekontor). Broschyrerna kan även fås från nätet genom att klicka här: Stadsstigar .
Lagstads skola har sedan 2002 arbetat med Loket – det lokala kultursamarbetet, som initierats av Sydkustens landskapsförbund. Loket vill visa på effekterna av ett ökat samarbete mellan skolan och de föreningar, organisationer och instanser, som verkar i skolans lokala närmiljö. Genom samverkan av de olika svenska aktörerna bidrar detta nätverk till att förstärka den finlandssvenska identiteten hos våra barn i en stark tvåspråkig miljö.z |
|
